Barns kommunikativa och språkliga/skriftspråkliga utveckling och lärande
Litteratur: 1. Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: studentlitteratur. 2. Jönsson, K. (2016). Bygga broar och öppna dörrar - Att läs, skriva och samtala om texter i förskola och skola. (Andra upplagan) Red. Stockholm: Liber AB. 3. Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. 4. Lindö, R. (2000). Det tidiga språkbarnet. Lund: Studentlitteratur. 5. Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. (andra upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Språklig medvetenhet (5)
Pragmatisk
Barn kan träna upp sin pragmatiska medvetenhet genom att leka språklekar, reflektera över språkets innehållsliga aspekter, avslöja dubbeltydigheter, hitta fel i ex. sagor och gissa gåtor samt att berätta vitsar. (5)
Semantisk
Semantisk medvetenhet kan översättas till språkets betydelse. Det handlar om att kunna bedöma om två meningar har samma betydelse. Semantisk medvetenhet kan också mätas i att kunna använda idiom (dvs. fraser som tex. lika som bär, eller köpa grisen i säcken) och ordspråk (ex. det som göms i snö kommer upp i tö). Vi vuxna kan hjälpa till att stimulera barns semantiska medvetenhet genom att ha diskussion med barnen om ords betydelse. (5)
Fonologisk
Barns fonologiska medvetenhet kan utvecklas genom språklekar som går ut på att rimma, identifiera ljud i ord, räkna ljud i ord bilda ljud med ett specifikt ljud, ta bort fonem, lägga till fonem, byta ut fonem i ord och göra fonemsegmentering och fonemsyntes. (5)
Literacy (1,2,4)
Emergent literacy
Huvudsakligen kan emergent literacy översättas till den förståelse som barn skapat kring skriftspråket och den utveckling som är på gång. Undervisning är inte grunden för barns lärande utan det är något som sker hela tiden, i vardagliga situationer i livet. Srkriftspråksutvecklingen börjar när barnen bekantar sig med med bokstäver. Barnen behöver inte följa någon speciell modell när de ska lära sig bokstäver. (2)
Critical literacy
Det är viktigt att barn lär sig redan i ung ålder vad critical literacy är och varför det är bra att använda sig av när de jobbar med texter. Critical literacy utvecklas genom att knäcka koderna och fortsätter med detta i nya sammanhang. Det är viktigt att barn kritiskt kan granska och förhålla sig till den information samt de texter som de tar del av. Vi vuxna har en central plats i barns liv och det är våran skyldighet att lära barnen redan vid förskoleålder att förhålla sig kritiskt och att inte tro på allt som de hör och ser. (2)
Literacy kan översättas till läs - och skrivkunnighet. det handlar om att kunna knäcka skriftspråkskoden, att ta till sig information i form av text, bild, film eller muntligt. Att kunna associera till vad man hört eller läst tidigare, kunna dra slutsatser, förhålla sig till kritik och att läsa mellan raderna. Lieracy kan även översättas som en social aktivitet och en del av vårt sätt att tänka. Idagens samhälle är det vanligt att barn redan under förskoleåren, på gott och ont, utvecklar en mängd literacyförmågor. (4)
Flerspråklighet (4,5)
Människan har stor kapacitet för flerspråklighet och små barn lär sig de språk som de har behov av att lära sig. Motivationen är grunden för allt lärande och talar barnets föräldrar/vårdnadshavare två olika språk kommer barnet sträva efter att lära sig båda automatiskt.. Barn kan lära sig flera språk parallellt och vi människor har enklast för detta när vi är små barn då känslan är den viktigaste drivkraften. Det har visat sig att desto äldre personer som försöker lära sig flerspråk är, desto svårare är det. (4)
Andra språk
Om barnet har flerspråklighet i familjen kommer barnet vilja lära sig dessa språk eftersom att det finns en känsla och en motivation för att kunna kommunicera med de som står barnet närmast. För att barnet ska kunna dra sig ett andra språk krävs det att barnet redan har etablerat den språklig basen på sitt modersmål. Barn som är mellan tre och sju år har de bästa förutsättningarna för att lära sig att behärska flera språk fullständigt vid vuxen ålder. Det är viktigt att både personal på förskolan samt familjen fångar upp barn som har flerspråklighet och hjälper barnen med att uttrycka sig. (4)
Första språk
Första språket är viktigt och blir en grund för barns andra språk ska kunna utvecklas. Det är viktigt att du som förälder/vårdnadshavare för ditt barn leker fram språket hos barnet. Du måste skapa ett intresse och en motivation hos ditt barn för att barnet ska vilja lära sig språket. (4)
Skriftspråkutveckling (1,2,3,4)
De fyra utvecklingslinjerna för barns läs- och skriv lärande
4. Slutet av mellanstadiet
Lärarnas uppgift är nu att ge barnen möjlighet till att lära sig olika ämnens fackspråk, dvs. deras specifika begreppsförråd och olika sätt att uttrycka sig på. Det krävs olika förhållningssätt och strategier för att ex. lära sig kunskaper inom naturvetenskap. (2)
3. Årskurs tre och fyra
Såhär långt brukar förskolan och skolan haft en framgångsrik utveckling hos barnen. Nu i årskurs tre och fyra brukar barnen få möta längre texter i skolan. Detta kan leda till barnen inte får de stöd strukturer av lärarna som de behöver för att utveckla goda lässtrategier. (2)
2. Årskurs två och tre
Nu är lärarnas uppgift att ge barnen möjlighet till att vidareutveckla sitt intresse för både skrivning och läsning. De ska även få möjlighet till att sätta samman bokstäver till ord, detta för att barnen ska kunna fokusera på innehållet i det de läser och skriver om. (2)
1. Förskolans ansvar
Förskolan har ett stort ansvar att väcka barns intresse för att lära sig skriva och läsa. De ska även ge barnen möjlighet till att utveckla en grundläggande förståelse för skriftspråk och texter. Detta är grunden för barns skriftspråksutveckling. De vill säga basen för att sedan kunna gå vidare till de andra stadierna. (2)
I dagens samhälle är det viktigt och det finns höga krav på människors läs - och skrivförmåga. Barn är biologiskt disponerade att lära sig tala och alla barn runt om i världen lär sig att tala vid ungefär samma ålder. Lärare inom skola och förskola har ett gemensamt ansvar för barns och elevernas språkutveckling samt kunskapsutveckling. Förskolan har en uppgift att väcka ett intresse hos barnen för att skriva och läsa samt att skapa en grundförståelse hos barnen för skriftspråk och texter. Detta är grunden för att barn senare i grundskolan ska kunna vidareutveckla sitt intresse för läsande och skrivande. (2)
Olika faser
Effektivt läsande/skrivande
Detta är den sista fasen som barn går igenom och det innebär att barnen nu kan läsa flytande utan hinner genom texten. (4)
Grammatiskt läsande/skrivande
Denna fasen kommer barnen in i när de kan ljuda fram orden bokstav för bokstav och sedan kan använda sina grammatiska kunskaper för att klara av att läsa och skriva. (3) Detta är en form av hjälpmedel som barnen ofta använder sig av om de skulle möta på några svårigheter i texten. (4)
Helordsläsande/skrivande
Denna fasen handlar om när barnet har lärt sig att läsa och skriva de de ord som de känner igen, som tex. "mamma", "pappa", "syster" eller deras namn. Detta handlar om att barnet känner igen hur orden ser ut och ännu lättare är det för barnet ifall det är ord som behåller samma form i olika sammanhang. (4)
Situationsläsande/skrivande
Under denna fasen kan barnet läsa eller skriva olika texter i välbekanta situationer, detta eftersom att de drar slutsatser från deras tidigare erfarenheter. Barnet uppmuntras att fortsätta utforska vidare på skriftspråket när hen får bekräftelse för sitt läsande. (4)
Preläsane/Preskrivande
I denna fasen förstår barnet meningen med att använda själva skriftspråket. I denna fasen går barnen ofta barnen in i en roll där de låsas att skriva eller läsa för att prova sig fram och utveckla språket. I denna fasen kan barnen ofta hatar redskap som en läsare eller skrivare, då de bläddrar i olika böcker och testar olika symboler, och eller tecken. (4)
Talspråkutveckling 0-6 år (5)
Sex år (5,5år - 6,5år)
Nu börjar barnets intresse för slang, svordomar, nonsensord, rim och ramsor visa sig. Bokstäver börjar nu få ett symboliskt värde för barnen som nu även börjar kunna läsa lättare skyltar mm. Vissa språkliga strukturer kan fortfarande vara svårt för barnet, så som komplexa sammansättningar av ord. (5)
Fem år (4,5år - 5,5år)
Nu har barnets språk förbättras avsevärt. Barnet kan föra ett längre samtal, anpassa sitt språk, de kan kommunicera över telefon, följa med i längre berättelser, återberätta och redogöra för vad de hört och sett. Även barnets känslor kan berättas genom språket. Barnet är i enlighet med vuxenspråket då de ofta använder rätt böjningsformer, prepositioner, samt talar i huvudsatser och bisatser. (5)
Fyra år (3,5år - 4,5år)
När barnet är fyra år brukar omgivningen kunna förstå det mesta som barnet säger eller uttrycker, barnets uttal och grammatik liknar den vuxnes språk till uppbyggnaden. Barnet talar nu rent. Dock kan fortfarande tje- och sje-ljuden och konsonantkombinationer vara svåra. Barnet kan nu allt mer sätta sig in i andras situationer, kommunicera och anpassa sitt språk till samtalspartnerns ålder. (5)
Tre år (2,5år - 3,5år)
När barnet är tre år brukar de vanligtvis försöka samtala och kommunicera med kompisarna i leken. De brukar fortfarande ha svårt med att anpassa språket, sätta sig in i andras situationer och brukar därför utgå ifrån sina egna erfarenheter när den talar. Barnet har nu lärt sig att lyssna, fråga och repetera. Det är vanligt med stammande, hackande och tvekande i denna ålder. Det är vanligast att barn i treårs ålder använder sig av substantiv och verb, men de förekommer även adjektiv, adverb, prepositioner och pronomen. (5)
Två år (1,5år - 2,5år)
Vid tvåårs ålder använder barnet sig mer av språket och kan förstå mer än vad den visar eller uttrycker. Språket brukar inte vara speciellt förstående för de personer som inte känner barnet, men ändå kan barnet vanligtvis upp till ca. 300 ord. Många barn i denna åldern pratar enbart med huvudorden i en mening och utesluter både ändelser och böjningar av orden. Ex. kan meningen "jag vill prova/mig prova" Uttalas som "mä plova". (5)
Ettårsåldern
Vid ett års ålder brukar barnet börja yttra mer och mer ordliknande ljud istället för jollrande. Vid detta stadiet brukar det vara svårt för omgivningen att urskilja barnets yttrande. Omgivningen har en viktig betydelse att skapa en social tillvaro för barnet för att barnet ska utveckla sin språkliga utveckling. Språklekar, sånger och bokläsning med ett samspel, kan ha en positiv påverkan för barnets språkutveckling. (5)
Spädbarn
Redan som spädbarn börjar språkljudet, dvs. talspråkutvecklingen. Ett friskt spädbarn gör många ljud så som ex. skrik, gråta, gungningar, fräsningar, smackande osv. De olika ljud som spädbarn gör signalerar ifall de är nöjda eller inte. Det finns tre skrik som brukar vara urskiljaktiva hos barnet när den är en månad gammal, gråt eller skrik av hunger, gråt eller skrik av ilska eller gråt eller skik av smärta. Vanligtvis lär sig föräldrar eller vårdnadshavarna att urskilja detta först. (5)
